Månad: april 2023

Det subjektivas poetik

Jag och flugorna

Posted on 16 april 20233 november 2023 By Mina

Jag och flugorna sitter på bron och läser. Jag och flugorna och fjärilarna, jag och småfåglarna, skatorna. I solen. Vi läser Johan Jönson, flugorna hjälper mig. Jag saknar min katt. Jag tänker att Jönson låter orden forsa ut ur sig. Att det är arbetet, och jag tror att det är…

Det subjektivas poetik

Hej orden.

Posted on 14 april 20233 november 2023 By Mina

Jag läser Sent farväl* och saknar kameran, mörkrummet, att vara intensiv och full av visioner, att vara full. Det nostalgiska, att jag då och då glorifierar min ungdom, längtar tillbaka in i kroppen men bara om jag kan vara den jag är nu. Det där är inte sant. Jag längtar…

Ett försök till en återkomst

Posted on 13 april 20233 november 2023 By Mina

I sjukstugan påminns jag om skrivandet, att jag saknar det, den här platsen. Mitt största aber är bilden, att man måste ha en bild för att någon ska idas klicka. Inte för att jag inte tycker om bilder men för att det ställer ytterligare ett krav och tar mera tid,…

Det subjektivas poetik är ett pågående, icke linjärt verk av Mina Widding. En slags levande självbiografi, som Deborah Levy kallar sin trilogi. Autofiktion som modeflugan lyder. Det är ett levande dokument som står någonstans mellan litteratur och dagbok, och inte säger sig vara någotdera. En djupdykning i tankar och känslor. Det handlar om att skriva fram ett liv, mitt liv. Och kan jag vara en halvöppen dörr till ett rum för alla, så är det här mitt sätt att vara det, för att metaforisera med Tranströmer*. Eftersom en stor del av mitt liv består av böcker, filtreras en hel del genom litteraturen.

Jag har försökt finna formen för den här typen av skrivande länge, och i bloggformat har den genomgått ett par transformationer, kallats ”Brev från inre landskap”, kallats ”Processen”, även kallats det namn det har nu men i en annan form***. Det pågår off and on, offline och online, sedan många år tillbaka, och uppdateras sporadiskt, eftersom det vacklar ibland, mellan om jag ska göra detta offentligt eller privat. Privat skriver jag fortfarande, men det är inte alltid det hittar hit ut. Nu försöker jag igen, återvänder hela tiden till att det är meningen att det här skrivandet också ska ha en yttre form, vara publicerad.

Och varför?
Eftersom: när jag formulerar det på papper slutar det vara endast jag, eller endast den andre, och blir något eget. Även om grunden är verklighet, det jag ser, hör, upplever, känner. Och de människor jag ser, hör, upplever, känner.

Det finns en anledning till att göra den offentlig. Jag vill ta med er in. Vara ärlig med hur det kan se ut. Vara ärlig med mig själv. Och er. Som läser, om ni läser. Så här kan det också vara.

Detta är också en del av ett pågående längre projekt, som tar form under ett skrivande år. När året är slut ska jag plocka ut kärnan i det som finns här, och i det skrivande som sker offline, sammanställa det. Vad det blir, det vet jag först då. Och hur det här skrivandet ska fortgå. Det är en pågående process, och en subjektiv poetik.

* Kolossal frihet, Deborah Levy
** En halvfärdig himmel, Tomas Tranströmer
*** Gamla inlägg finns att läsa här, för den intresserade

Mina Widding är litteraturvetare och skrivpedagog. Hon driver skrivarlinjen Litterärt skrivande på Hola folkhögskola och är också verksam som frilansare via Mina Widding Skrivpedagog.